Alla firar vi midsommar på olika sätt, beroende på dom traditioner vi har med oss från tidigare generationer och sedan förändras det genom åren.
Jag kommer ihåg speciellt en midsommarafton från min barndom. Jag var 10 år gammal och bodde i ett hyreshus där alla kände varandra, vi barn tältade ofta på gräsmattan utanför huset. Det här var för 60 år sedan, en annan tid med en lugnare och tryggare tillvaro för barn, så vi behövde inte oroa oss att något farligt skulle hända.
Det var stor förberedelse för midsommarfesten, på förmiddagen gjorde alla husets barn en midsommarstång, som vi klädde med vackra blommor som vi plockade i närheten och två runda fina kransar hängdes upp på den. Vi fick hjälp av en farbror i huset att bygga den långa trästommen och att resa den.
Vi sjöng och dansade runt stången och sedan fikade vi saft och gott bröd som våra mammor bakat och då var även dom vuxna med.
Det hade varit en fantastisk dag och vi såg med spänning fram emot att kvällen skulle komma, eftersom jag och min kompis skulle sova i ett tält på gården. I tältet hade vi bäddat och gjort riktigt mysigt och även varsin ficklampa hade vi tagit dit, för att kunna läsa någon spännande bok. Det kändes alldeles speciellt att sova i tält denna natt, solen går aldrig ner på midsommar där vi bor och det kändes bra, för då var det ljust hela natten. Kyrkogården var vår granne, den låg bara några meter ifrån oss på andra sidan om gatan och det gjorde allt extra spännande och lite kusligt, eftersom denna natt också är magisk och vi hade hört att älvorna dansade i dimmorna.
Att plocka sju sorters blommor och lägga under huvudkudden, för att drömma om vem man ska gifta sig med, är en tradition som vi har. Det var också precis så vi två flickor gjorde och vi såg med förväntan fram emot vad drömmarna skulle visa oss.
Jag minns idag inte vad jag fick för budskap, men vem vet, kanske det stämmer.
Minnen är som små skatter, kanske du också har något fint minne av någon alldeles speciell midsommarafton.
Kramar från Leah
